DET HÄR ÄR EN INFORMATIONSSIDA FRÅN JÄGARNAS RIKSFÖRBUND
 

Adaptiv älgförvaltning

Adaptiv (anpassningsbar) och lokal älgförvaltning som väger älgstammens storlek och sammansättning mot skogsbruk, jaktintressen, trafik, rovdjur och andra faktorer.

Adaptiva och ekosystembaserade älgförvaltningen skall vara målstyrd, lokalt förankrad och målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Förvaltningen skall ta hänsyn till viktiga allmänna intressen som rovdjur, trafikolyckor, skogsskador, konkurrerande vilt och inverkan på den biologiska mångfalden. Läs mer på SLU om adaptiv älgförvaltning »

Älgförvaltningens organisation

Den älgförvaltningsmodell vi har idag infördes 2012 efter riksdagsbeslut. Propositionen som låg till grund för beslutet kan du läsa här (pdf) » 

Älgförvaltningen utgår från stora älgförvaltningsområden (ÄFO:n), som kan sträcka sig över flera kommuner och över länsgränser.

Älgförvaltningsområdet leds av en älgförvaltningsgrupp med tre markägarrepresentanter och tre jägarrepresentanter. I Norrbotten, Västerbotten och Jämtland ersätts en jägarrepresentant med en samerepresentant.  Markägarna har utslagsröst. Den här organisationen är av naturliga skäl inte aktuell på Gotland, som saknar älg.

Älgförvaltningsområdet jobbar framför allt med samråd, samordning och rådgivning, bland annat mot älgskötselområden och licensområden inom älgförvaltningsområdet, samt mot länsstyrelsen. Det är också älgförvaltningsområdet som tar fram en förvaltningsplan för hela förvaltningsområdet (som fastställs av länsstyrelsen), ansvarar för och analyserar inventeringar, gör uppföljningar samt föreslår arealgränser för licensområden.

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7), dessa utgör regelverket sedan är det upp till respektive Länsstyrelse att handlägga ärendena enligt regelverken. Här kan du läsa föreskrifterna (pdf) »

Älgjakten sker i tre typer av jaktområden

Älgskötselområden (ÄSO:n)

Älgskötselområden är så stora att de långsiktigt medger en avskjutning av minst tio vuxna älgar om året (i undantagsfall fem älgar). Älgskötselområdet ansvarar för samråd mellan jägare och markägare, är skyldig att genomföra inventeringsarbete samt upprättar och följer en treårig älgskötselplan som godkänns av länsstyrelsen efter samråd med älgförvaltningsgruppen.

Licensområden

Licensområden är så stora att de medger en avskjutning av minst en kalv om året. Licensområden får en årlig tilldelning direkt av länsstyrelsen.

Oregistrerad mark

En mark som är oregistrerad som älgjaktsområde får under den tid Länsstyrelsen beslutar, dock högst 5 dagar, fälla ett obegränsat antal kalvar. Här behövs inget registreringsförfarande men samtliga fällda kalvar skall inrapporteras till Länsstyrelsen och fastställd fällavgift skall erläggas.